Så har sommaren kommit till slut, solen dränker oss. Kommer vi att börja klaga på det om en vecka? För egen del så är det avslutning på folkhögskolekursen på söndag. Det har varit två givande terminer, utvecklande för skrivandet men även genom att jag har mött nya underbara människor. Det samma gällde under Zanzibarkursen. (Det är tur att jag aldrig blir fullärd!)
Lagom till detta så lade jag det sista till romanen som kommer om ca fyra månader. Nu är det bara att vänta, ingen ångervecka.
Solförmörkelse är en genreöverskridande roman. En känslosam berättelse om trauman, skuld och försoning.
Huvudpersonen Anna har som mycket ung lämnat sin dysfunktionella familj bakom sig, men skuggorna från det förflutna förföljer henne. När hennes far drabbas av en allvarlig sjukdom tvingas hon konfrontera vad som hänt i ungdomen och ställs inför ett hjärtskärande beslut.
Samtidigt börjar en händelse involverande Annas yngre bror att dra till sig socialtjänstens uppmärksamhet. Socialsekreteraren anar något mörkt som döljer sig under ytan och gräver djupare, vilket leder till att hans och Annas öden korsas på ett dramatiskt sätt.
Med varje vändning dras Anna allt djupare in i det förflutna där sanningen och lojaliteten sätts på prov. Kommer hon att kunna fatta sitt beslut och hitta en väg ut ur mörkret?