Kategorier
Okategoriserade

Hypokondri

Jag tror jag har ett nyord att förmedla till Svenska Akademin: COVIDHYPOKONDRI!

Hur många gånger har jag inte det senaste året känt efter, är det inte lite ont i halsen? Rinner inte näsan lite nu? Är jag inte lite febrig trots att termometern bara visar 36,5 grader?

Det är väl i och för sig ett tecken i tiden, och sannolikt bra att vara försiktig, men…

I söndags var nog förkylningen på gång, jag kände det tydligt. På måndagen ungefär det samma. På tisdag åkte jag iväg och tog ett test.

Nu vet jag i alla fall at jag inte är smittad.

Kategorier
Okategoriserade

En vinterdag utan regn!

Om du tror att du är för liten att göra skillnad, försök att sova med en mygga i rummet

Det är nog egentligen inte förrän man ”konfronteras” av verkligheten, man inser vad Covid har betytt socialt.

Mamma, 91, halvdement och heldeprimerad besöker jag nu under den andra vågen, ungefär en dag i veckan. Med så mycket distans jag kan klara utan att tvinga ut henne på verandan i kylan. Under hösten, då det kändes som om, ja, det är nog bara en tidsfråga nu innan Tegnell blåser faran över. Han blåste inte faran över, den låg där och lurpassade på oss med en andra våg. Och kastade sig över oss igen, räckte lång näsa åt oss. Då, under hösten, var jag uppe flera dagar i sträck hos henne, fick henne att tro att jag nästan var på väg att flytta upp. (Kanske en liten överdrift, men likafullt en önskan).

Så är vi då var vi är i dag. Brittisk mutation, ny lagstiftning, inget ljus i änden på tunneln. Jo, vaccinationsprogrammet ger oss en liten flämtande låga därborta trots allt. Men vi vågar inte hoppas på samma sätt längre, samtidigt som det blir svårare och svårare att motivera sig att hålla avstånd, undvika social kontakter, … ja ni vet. Vi är trötta på skiten, vi VILL leva ett normalt liv. Men ändå så sköter vi oss på något sätt. Vi är trots allt väluppfostrade. (Ja, inte ungdomen naturligtvis, de har alltid krånglat, från det antika Grekland tills nu. Det var nog egentligen bara en kort parentes kring 60-talet som ungdomarna var väluppfostrade…)

Tillbaka där jag började, att konfronteras av verkligheten. I dag gjorde jag något som det var länge sedan jag gjorde, besöka gamla vänner. (Ja, det var utomhus, och ja, vi höll avstånd…? Utomhus var det i alla fall) Och det var så annorlunda, så trevligt.

Kontentan av detta? Håll ut! Det blir inte bättre av att ge upp! Din lilla insats behövs.

Kategorier
Okategoriserade

Asterix

Så var då valet i USA över! Eller? Normalt, ja, men med den orangea babyn i Vita Huset så är inget normalt. Jag förutspådde kaos en lång tid framöver, och det var inte min fantastiska förmåga att kunna se in i framtiden som gjorde att jag skrev så. Nej, ni vet varför.

Jag har suttit framför TV:n i så många timmar nu, lyssnat på alla kloka personer som analyserat ihjäl denna händelse, och alltid kommit fram till, i princip samma resultat. Nej, jag ska inte upprepa det.

För övrigt så är hösten här till slut, om än med varma temperaturer, vilket gör det lite skönare att ta promenader. Numera på Hisingen igen, på Bautastensgatan, en gata helt och hållet namngiven för att hedra Asterix. Tro jag. En telefonförsäljare ringde för nån vecka sedan, och när han kom till adressen så snubblade han på uttalet. Jag frågade om han inte kunde sin Asterix? Asterix??? Det var nåt helt nytt för honom. Läser inte dagens ungdom sådana klassiker? Inte konstigt att världen ser ut som den gör.

Kategorier
Okategoriserade

Våren, förlåt, sommaren är här

Vilket väder!

Jag har tagit mig ut till stugan för att röja lite. Uthuset såg ungefär lika skräpigt ut som trädgården. Trädgården var som vanligt full av dessa fantastiska boklöv som den, åtminstone, 100 år gamla boken årligen förser oss med. I år hade den dessutom försett oss med extra mycket nedfallna grenar. Uthuset var fullt med kassar och lådor som ”blivit över” efter flytten till Göteborg. Även om det har slängts och givits bort hur mycket som helst, så är det lika mycket kvar som undrar över var det skall ta vägen. Och en del har tagit vägen om Mellsjön. Men nu är det mesta klart.

Det där med att klara av att göra sig av med saker! Det är ett problem som en psykolog kanske kan förklara hur det hänger ihop. Eller snarare hur det inte hänger ihop. Om objektiv logik säger att det inte finns någon anledning att spara saker som inte har kommit till användning på 10-20 år, så lika fullt så finns motståndet att slänga där. Nostalgi, ”kan-vara-bra-att ha” (trots att jag inte har hittat något att använda det till de senaste decennierna), det finns många fallgropar. Men nu är flytten klar, och vi har börjat hitta det mesta. I lägenheten det vill säga. I källaren, ett förråd som får en vanlig garderob att känna sig som en hel balsal, där härskar en annan ordning. Ja, ordning är det. Om man ser till hur kartongerna är staplade. Men vad är det i dem?

För övrigt så blev det ytterligare en omgång av strålning efter operationen. Tumören hade växt igenom kapseln, och för säkerhets skull så blev det 25 nya behandlingar. Men nu är det klart, och jag börjar känna mig som en veteran på Jubileumskliniken. Jag har tack och lov inte fått några direkta biverkningar denna gången heller, bortsett från att alla backar helt plötsligt blivit både längre, och inte minst brantare. Men, som den veteran jag är, vet jag att de kommer att återfå sitt ursprungliga utseende så småningom. Kort sagt, jag mår faktiskt bra.

Kategorier
Okategoriserade

2019

Jag tycker det känns som om millennieskiftet var för något år sedan. Men så är det inte.

Svensk politik.
Så har vi då fått en ny regering till slut. En utgång jag inte hade förutsett. Ja, alltså hur den fick sitt stöd i Riksdagen. Mitt grundtips hade ju varit att M skulle ta det ensam. (KD hade jag liksom glömt bort). Men att S + Mp skulle få fortsätta var en högoddsare. Med L+C som passivt stöd. Jo jag tackar jag. Det är nog ett politiskt landskap som få känner igen sig i. Men det kanske fungerar, även för mer ideologiskt strikta väljare? En skopa liberal politik mot utbyte av att Åkesson inte får egentligt inflytande. Och så blir Sjöstedt utan riktigt inflytande.
Jo, nog är det lite ovant att se detta politiska landskap…

USA?
Jag kan tyvärr inte låta bli att följa utvecklingen där. Jag hade trott att Trump skulle behöva ge sig vid mellanårsvalet. Icke. Republikanerna var för kåta på makten, trots att det smutsar ned dem. Och eländet fortsätter.

Jag själv?
Ja, jag gjorde min operation av brässen i november, men har fortfarande inte fått något svar från SU om det var något farligt. Lite jobbigt, medges. Men på nästa torsdag är jag kallad till SÄS. Då måste jag få besked. Men det har gått ganska bra. Lite komplikationer, ja, men inget farligt. (Hoppas jag)