Etikett: recension

Jag är inte ett stort fan av alla dessa kriminalromaner som flödar ut från svenska förlag. Att de säljer bra borde väl i och för sig tyda på att publiken gillar det. Det känns ibland som om det bara finns två genrer i svensk prosa: Krim och Feelgood.

Men en bok som väckte mitt intresse var ”I dina händer” av Malin Persson Giolito. Den blev en bladvändare. Det är visserligen en polisroman så till vida att det handlar om att lösa ett mord, utfört direkt i första kapitlet av en minderårig med jämngammal pojke som offer, men handlar om mycket mer. En sådan bok skulle kunna bli hur mainstream som helst, men här har vi en författare som verkligen lyckas förmedla den krassa och hemska verklighet som döljer sig bakom tidningsrubrikerna. Både från offrets sida och förövarens. Jag vet själv inget om den verkligheten bortsett från löpsedlarna, men det känns att hon vet vad hon pratar om, hennes research verkar grundlig. Plus att hon gestaltar detta på ett förträffligt sätt. Det är en bok som inte lämnar dig oberörd.

Jag kommer inte ihåg hur jag ramlade över denna bok, men jag är glad att jag gjorde det.

Jag skulle beskriva den som en feel-good av puzzelkaraktär, dock utan mord.

Huvudpersonen, en adopterad kvinna i medelåldern, får på sin mors dödsbädd reda på att det finns ett fotografi av hennes biologiska mor, en omtumlande nyhet.

Naturligtvis måste hon då försöka få reda på vem denna kvinna var, och inte minst varför hon blev bortlämnad. Inte bortadopterad, utan just lämnad. I detta fall i en väska på en station. Detta för henne till sina mammors hemort, en liten stad på Västgötaslätten. Och där tar puzzlet sin början.

Boken är välskriven, kryddad med vardagsmetaforer som sitter bra, och handlingen driver mig framåt.

Invändningar? I min smak lite för stort persongalleri, och även att historien hade vunnit på lite färre personkopplingar och överraskningar. Men det förtar inte helheten som är bra, inte illa för en debutant. Jag ser fram mot ny läsning av denna författare.