Greta har fastnat på fel sida av Atlanten. Hon seglade dit bland annat för att kunna delta i FN:s klimatkonferens som var planerad i Chile. Hur hon skulle ta sig dit vete gudarna, det väldigt långt mellan USA och Chile, och flyga finns ju inte på kartan. Så det får väl bli tåg antar jag? Det finns nog en hel del hinder för detta på vägen ner, men skulle säkert ha fixat det.
Ett potentiellt hinder skulle ha kunnat vara USA:s gränsmur. Men Trumps mur släpper genom söderut, den är lite som en mjärde, det går bara att ta sig åt ena hållet, söderut. Eller kanske inte heller det stämmer. Han gjorde ju ett besök vid murbygget för några månader sedan, där han på sitt vanliga ödmjuka sätt förklarade att denna mur i princip var omöjlig att passera. Det var gjord av både stål och betong på ett mycket sofistikerat sätt, och att klättra över den var bara inte att tänka på. Klicka på bilden och se inslaget där han ödmjukt förklarar hur den funkar…
Som lite kuriosa visade det sig att en vanlig batteridriven tigersåg tog sig igenom muren på några minuter. Och har utnyttjats på det sättet av sm
ugglare. Och bergsklättrare testade att klättra upp på den. Inga problem det heller. När den för övrigt felfrie presidenten konfronterades med detta, att det gick att forcera den så enkelt sa han: Då är det bara att fylla i hålet igen!
Hur som helst, tillbaka till Greta. Nu vädjar hon över transport tillbaka till Europa igen, Madrid har blivit platsen för konferensen. Och det löser sig säkert med transporten. Men det sätter fingret på hur svårt det kan vara att hålla en konsekvent linje, bara för symbolvärdet. När vi kör bil mer än vi behöver, när vi trots allt känner att vi behöver unna oss den där veckan i solen, så är det lätt att tänka att på marginalen spelar det ingen roll. Och det är ju på ett sätt sant. Min andel av utsläppen från en flygresa är försumbar. Det hade kanske till och med bara blivit en tom stol i stället. Lite mer svårt att smälta är när våra politiker förklarar att Sveriges andel också är försumbar. I det stora hela. För att rättfärdiga sysselsättning och ekonomi. (Och chansen att bli återvald) Jämför bara med Kina, USA och Indien, våra utsläpp är bara en piss i Missisippi.
Men man kan faktiskt applicera samma resonemang på vår allmänna val. Min enda röst gör faktiskt vare sig till eller ifrån. Men hela demokratiska idén bygger ju faktiskt på det sammantagna resultatet. Eller?
Så symbolvärdet har kanske större betydelse än vi tror?