Kategorier
Litteratur

Tid, tid, tid

Plötsligt föll det mig in. Sen slog det mig. Och det gjorde ont.

Rolf Fridholm (ur hans ’Fjuttigheter’)

Jag var ute vid Mellsjön i några dagar förra helgen. Tog för vana att gå en längre (allt är relativt) promenad på morgonen med hunden. Relativt för hunden börjar bli gammal, och orkar inte samma som förr. (Husse åldras gudskelov inte)

I måndags hade jag kommit några hundra meter när jag insåg att telefonen var kvar i stugan. Var på väg att hämta den när jag ställde mig frågan: Varför? För att se hur länge jag varit ute? För att vara tillgänglig? För att kunna se hur många steg jag avverkat?

Jag gick inte tillbaka, men insåg hur beroende jag blivit av få veta detta, att kunna svara på SMS eller samtal. Det var inte nödvändigt, mer ett uttryck för hur fången även jag blivit av den omedelbara informationen, att kunna mäta. Den vetskapen var i och för sig inte ny, men ibland så blir det påtagligt.

För övrigt har jag ett bra boktips, ”Ett amerikanskt äktenskap” av Tayari Jones. Bra och annorlunda intrig, vackert och lättläst språk, och inte förutsägbar.

Utan att spoila så handlar det om ett triangeldrama i annorlunda sättning. Den är skriven i jagform utifrån tre olika personers perspektiv, och när jag skriver att den inte är förutsägbar, så slutar den inte med Hollywoodstil.

Kategorier
Okategoriserade

Tillbaka

Om man alltid har roligt, så märker man inte att man har roligt… Därför måste man också ha tråkigt ibland.

Alfons Åberg

Nu var det länge sedan jag skrev något här, vilket är synd (ja, synd kan ha en annan betydelse, och det är ju synd att det inte var den synden). Det finns orsaker till att det tagit tid att hitta tillbaka, men det ska jag inte gå in på här och nu.

Oavsett, så ska jag försöka uppdatera lite mer regelbundet nu, varje helg är målet.

Jag kommer inte riktigt ihåg vilket radioprogram jag lyssnade på för nån vecka sedan, men det var en krönika på P1. Krönikören var journalist, och reflekterade över innehållet i nyhetsflödena. Kontentan var att det är nog inte så konstigt att många blir deppiga av att följa nyheterna. Om jag utan några anspråk på korrekthet försöker minnas vad jag följt i nyheterna senaste tiden, så är det detta:

  • Gängbrottsligheten
  • Miljödebatten
  • Coronapandemin, ”håll avstånd” (vilket vi bara gör på Konsum, och inte på privata fester) och ”ska vi resa?”
  • Politiskt käbbel om vem som har den mest restriktiva migrationspolitiken.
  • Internet och hat

Var det något som gjorde dig glad i den listan?

Men sommaren är här, och vi har, -tills i dag, -begåvats med ett underbart väder. DET är värt att fira! (Och, solen kommer tillbaka, jag lovar!)

Kategorier
Covid Privat

Tar det aldrig slut?

För en dryg vecka sedan konstaterade jag här att även jag drabbas av Covid. Men, med lätta symptom, och gott hopp.

Nu börjar jag jag bli innerligt trött på skiten. Hög feber fortfarande, och allmäntillstånd lite risigt. Jag besökte min VC i går, blev undersökt, varpå de skickade mig vidare till akuten på Östra. (Premiär för ambulanstransport!) Men ett antal prover av olika slag senare skickade de hem mig med uppmaning om att hålla koll på förändringar.

Kategorier
Covid Privat

Corona på allvar

Mamma gick bort i söndags i Covid19. Hon låg på Sjukhuset i Borås i knappt två veckor innan hon somnade in. Jag var där mest hela veckan, och sov i hennes rum sista tre nätterna.

Det blir bra för samvetet, men inte för hälsan. Jag lyckades nämnligen dra på mig samma skit själv. Fick positivt provsvar i dag. (Vad är positivt med det?)

Men så här långt, på fjärde dagen, är det väldigt milda symptom. Lite feber, torrhosta och en aning om att luftrören är irriterade.

Så, jag håller tummarna att det inte blir mer än så.

Kategorier
Aktuellt Politik

Foliehattar

De viktigaste egenskaperna är ärlighet och uppriktighet, lyckas man förfalska dessa kan man komma långt.

Groucho Marx

Se upp med foliehattarna, de är inte längre vad de var.

I går lyssnade jag på P1:s program konflikt, titeln var ”Konspirationspandemin.” Om ni bara ruskar på huvudet, tänker att, Ja sådana har det alltid funnits, det är mest synd om dem själva så finns det anledning att lyssna på det programmet. Det handlar om mer, och mycket allvarligare saker i dag.

En kort notering finns även på nätmagasinet Opulens kring fenomenet.

Kategorier
Litteratur

Slumpen är ingen tillfällighet

Gör det rätta. Det kommer att förnöja några människor och förvåna resten.

(Mark Twain)

Slumpen är ingen tillfällighet

Det var titeln på en bok jag snubblade över för kanske 15 år sedan. The bottom line var att, precis som titeln säger, det finns en determinism i slumpen. En spännande bok och, faktiskt, ganska övertygande. Det var för all del en kort passage där jag knappt under pistolhot hade skrivit under på vad författaren sa.

Just nu går en radioföljetong på P1, ’Om våren’ av Karl-Ove Knausgård. En författare som väckte mycket uppmärksamhet när han gav ut romansviten ’Min kamp’. Den lär ha sålt i över en halv miljon ex!

Jag var lite intresserad av att läsa den då det begav sig. Men längden på böckerna, samt vissa recensioner, gjorde att jag avstod.

Häromdagen, av en slump, slog jag på P1 när uppläsningen av ’Om våren’ höll på. Jag hamnade i en mycket detaljerad beskrivning av ett toalettbesök!

Men nu kan jag lägga till mitt litterära CV att jag lyssnat på Knausgård. Visserligen bara fem minuter, och det lär inte bli mer.

Slumpen är ingen tillfällighet?

Kategorier
Politik Privat

Kvinnodagen

Det förgågna kommer aldrig igen. Men det återupprepar sig.

8:e mars

Internationella kvinnodagen instiftades 1910 av av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen. Det är kanske ett faktum som vissa feminister som förkastar socialism inte känner till. (Ja, jag raljerar lite) Oavsett, var det en viktig milstolpe för den kommande feminismen. Nu var inte 8 mars den dag som var gemensam ursprungligen, det datumet kom först 1978 på FN:s initiativ.

Oavsett, nio år senare, 1919, föddes min pappa. Så under de sista dryga 40 åren har han inom familjen fått dela den dagen med kvinnorörelsen. Nja, han dog 2003, så bara under 25 år. Men jag tror inte att han kände någon konkurrens.

Nu kan jag inte fråga honom längre (F-n vad mycket som man skulle ha velat fråga, egentligen), men jag är helt övertygad att han skulle vara helt bekväm med feminismen.

Ordet feminism var nog inget han tänkte så mycket på. Men jag skulle nog våga påstå att han stod upp för de fundamentala rättigheter som kvinnorörelsen kämpat för. Född in i arbetarrörelsen på den tid den var radikal, inte bara sugen på makt, är jag helt säker på att han skulle ha stöttat feminismen som den definierades från början. I dag, med de skarpa kanterna i debatten? Tveksamt. Jag är visserligen partisk, men han var socialdemokratin trogen i dess ursprungliga form, och där fanns nog inte utrymme för den hätska debatten.

Oavsett. I dag var jag på Toarps kyrkogård, tände ett ljus för honom. Talade om för honom att jag saknar honom, saknar att kunna diskutera med honom. Men även att få ett tydligare svar på vem han var bakom sin mask. Han var, som förmodligen även jag kan beskyllas för, inte speciellt öppen med sina känslor.

Hade vi kunnat prata om sådant? Jag kommer naturligtvis aldrig att få något svar, men om jag hade haft modet att ställa frågorna, så tror jag faktiskt det.

Men jag älskar dig fortfarande.

Kategorier
Okategoriserade

Hypokondri

Jag tror jag har ett nyord att förmedla till Svenska Akademin: COVIDHYPOKONDRI!

Hur många gånger har jag inte det senaste året känt efter, är det inte lite ont i halsen? Rinner inte näsan lite nu? Är jag inte lite febrig trots att termometern bara visar 36,5 grader?

Det är väl i och för sig ett tecken i tiden, och sannolikt bra att vara försiktig, men…

I söndags var nog förkylningen på gång, jag kände det tydligt. På måndagen ungefär det samma. På tisdag åkte jag iväg och tog ett test.

Nu vet jag i alla fall at jag inte är smittad.

Kategorier
Politik

Migration

Sanningen och förnuftet är sällan ovänner (Drottning Kristina)

En gång, för något som nu känns som väldigt länge sedan, strax före flyktingvågen 2015, sedan fick jag en bok i julklapp. ’ Nyttiga Människor’ av David Qviström. En reportagebok om migranter, gränser och människosyn. (ISBN 978-91-27-13818-6)

Om man är intresserad av immigration som fenomen, ur ett mänskligt perspektiv, och inte enbart som politisk och ekonomisk belastning, är den fortfarande värd att läsa. Orsakerna till flyktingkrisen har inte förändrats bara för att Riksdagspartierna har ändrat uppfattning.

I samma veva hade Borås kommun bjudit in honom till en av sina kulturdagar, där han utvecklade hur han såg på detta. En fras som etsade sig in hos mig var att ’Han hoppades att den pågående flyktingkatastrofen inte skulle leda till ett ”race to the bottom!” Alltså att inte stater inom EU, politiska partier i Sverige skulle bjuda ”under” varandra. Att övertrumfa i kampen att vara mest restriktiv. Tendenserna fanns redan. Och vi vet ju all vad som hände.

En av de mer bisarra utspelen på senare tid kommer från en tidigare flykting, Liberalernas Nyamko Sabuni. Hon tar en formulering i en kommande proposition som intäkt för ökad invandring. Då lämnar Liberalerna januarisamarbetet! Något sådant fanns minsann inte med i förutsättningarna för gemensam budget. Moderaterna har tidigare i samma fråga sagt att (S+MP) försöker citat: ”under kuppliknande former försöka få igenom en kraftigt ökad invandring från tredje världen.”

Nu verkar det i och för sig att detta märkliga försök att krypa ur januariavtalet blivit en belastning för henne. Inom politiken finns inga absoluta lagar.

I betänkandet finns ett förslag om humanitär skyddsgrund för synnerligen ömmande omständigheter, vilket L står bakom. Men i tilläggsförslaget har det ändrats till särskilt ömmande omständigheter, vilket inte är ett lika stramt villkor för att få permanent uppehållstillstånd.

Race to the bottom har fått ett nytt lågvattenmärke!

Kategorier
Film

Filmfestivalen slut

Då och då bör man slå ihjäl en övertygelse för att kunna gynna en stark inlevelse”

Så var då veckan med ovanligt mycket film slut. (Tack Tina o Bengt) Jag har sett mer film denna vecka än jag gjort på år och dag, och då är jag nog lågkonsumerande jämfört med de ”riktiga” cineasterna.

Men några riktigt bra hann jag med, och några som jag undrar över hur de på något sätt ska kunna betala sig. Än mindre hur någon producent har varit villig att satsa på dem.

Men några bra ska jag ändå nämna:

– The Father. Anthony Hopkins spelar en dement far på ett otroligt bra sätt. Gripande, och igenkännande om man har eller haft demens nära sig.

De ofrivilliga. Gjord av Ruben Östlund för drygt 10 år sedan. Jag hade bara sett en film av Östlund tidigare, Turist, och den gjorde inget avtryck hos mig. Det gjorde däremot denna. Med små, små medel gestaltar han våra tillkortakommanden. Den seglar nog upp som en av de bättre filmer jag sett alla kategorier. I den gruppen finns även Diktatorn av Chaplin och Welcome Mr Chance med Peter Sellers.

Östlund. Sen såg jag också The Square, även den riktigt bra. Så motvilligt får jag nog sälla mig till skaran av Östlunds beundrare.